torsdag 31 mars 2011

Om glömska, väderlek och andra saker

1) Vad är grejen med att det börjar regna sekunden man lämnar bussen?
2) Vad är grejen med att aldrig komma ihåg att ta med sig sitt paraply från kontoret när dagsverket är klart och hela Göteborg är ett enda stort grått regnmoln?

Bortsett från bristen av vettiga svar på dessa frågor så har det varit en bra dag. Inledde denna torsdag med lyxfrukost på Espresso House med Victoria. Det var ju inte en helt usel start. Följt av kneg, mat, Big Brother och förhoppningsvis lite sömn inom kort. Snart är det helg där högskoleprov, festligheter samt kafferep står på agendan. Minus högskoleprovet blir det nog rätt så lattjo lajban faktiskt.

söndag 27 mars 2011

Om lite allt möjligt

Hej hopp, stackars livlösa bloggen! Du hänger kvar på en skör liten tråd av tre ynka inlägg på en hel månad. Förlåt för att jag utsätter dig för detta elände men jag orkar/vill/kan inte skriva. Bokstäverna fattas mig. Idag kommer de på en snabb comeback och jag skriver följande:

Jag är lite upptagen. Upptagen med nytt kneg och upptagen med att försöka klura ut vad man ska göra här i livet egentligen. Det är ju faktiskt en fråga av ofantlig storlek, detta med framtiden. Den med tips får gärna höra av sig... Samtidigt försöker man rodda lite andra grejer och det lämnar lite tid till att pränta ner ens vardagsbetraktelser här. Jag hade tänkt att den häringa våren som sägs ska komma skulle rikta ljus på rätt saker, ge energi och så vidare. Men nu är det ju snö igen, så det gick ju himla bra.

För övrigt var man på IKEA idag tillsammans med en miljon andra människor som tyckte det var en bra aktivitet en lönehelg. Vilken gemenskap.

fredag 18 mars 2011

Hej bloggen som nästan är död. Varför är

Hej bloggen som nästan är död. Varför är det snö? Igen? Vänligen förklara detta.

Dålig morgon.

onsdag 2 mars 2011

Om att be om ursäkt

Kära tappra medmänniskor som går in här varje dag och hoppas på nya fantastiska blogginlägg från mig,

Vad fina ni är. Och vad helt ofantligt värdelös jag är. Jag hoppas att ni kan förlåta mig. Det är lite mycket nu. När tiden räcker till och jag slutat stressa omkring på 163 hjärtslag i minuten ska jag uppdatera. Jag lovar.