Om det nya året

Jag finner det lite svårt att inse att vi faktiskt numera lever i år 2011. Kroppen är där men själen har liksom fastnat i 2010, eller för all del, varför inte ännu tidigare. Är det inte bisarrt att det var elva (!) år sedan den åttaåriga versionen av mig själv satt nyårsfin och drack hallonsoda vid ett bord pyntat med millenium-konfetti? Minnena är ju fortfarande intakta, jag minns vad folk sa och vad jag hade på mig. Och det var elva år sedan. Det, mina vänner, är sjukt!

Nu är jag inte åtta år längre. I år fyller jag tjugo. Det kan vara det mest ångestfyllda jag någonsin skrivit på denna domän. I år fyller jag tjugo. Ack och ve!